Det sköra bygget som vi kallar vår personlighet. Filmen visade på mångfalden och ovissheten hos den mänskliga naturen, vilken lätt låter dig omskakas, eller t.o.m förstöras.
Vad du är beror på vad människor ser i dig, vilket inte behöver vara samma saker som du ser i dig.
Filmen talar om det känsliga samspelet mellan vad du vill vara och vad du ska vara.
- Dragon Award Best Nordic Film hedersomnämnande

Ja detta var alltså ett utdrag ur hederomnämnandet som filmen Pojktanten fick. Det var alltså Pojktanten jag såg på bio idag.
Jag har läst mycket om denna film, även innan jag såg den och jag kan bara hålla med om det som står i hederomnämnandet. En helt fantastisk film med mycket känsla och livsfrågor. När jag kom ut ur biografen förstod jag inte riktigt vad jag precis hade sett. Det var svårt att ta in den 75min korta filmen med en gång. Jag hann åka hem och fundera lite innan jag kunde säga att jag tyckte den var bra.

 

Många frågor väcktes hos mig. Måste man verkligen anse sig vara man eller kvinna, kille eller tjej, pojke eller flicka?
Ärligt talat så känner jag mig inte helt trygg i det.

 

I filmen förklarar regissören Ester Martin (till höger på bilden) att när han ser Eli (till vänster) för första gången på avstånd ser han någon som vågar vara mer än kille eller tjej. 
Just den scenen och hur han beskriver det är så vackert.
Så talande, som en bild.

 

Filmen är innehåller vissa utdrag ur boken Du är rötterna vid mina fötter som håller jorden på plats som är skriven utav Eli Levén (till vänster på bilden).

 

Jag kommer antagligen skriva mer om denna film imorgon kanske. Tills dess får ni nöja er med detta.

 

Tjolahopp ♥